Kvällen vid Fagerö var riktigt tråkig i början men det vände sedan och blev till en priima kväll. Allt var bra, sen när vi tar bussen hemåt så stiger jag och Nina av i Pörtom med Victor och Robin. Skulle på efterfest, men före så tar vi Victors bil och kör tillbaka till Fagerö för att hämta upp två personer som hade tydligen missat bussen eller något liknande. Allt var chill tills det smäller till och ja... vi krockade. 

Det gick fort, jag satt i baksätet bredvid Robin så hann inte se bilen som stod parkerad framför oss. Ingen av oss hann se den så Victor hann inte bromsa heller. Det gick väl ganska så fort, 60km/h sade åskådarna men enligt mig gick det nog snabbare. Jag dunkade huvudet i sätet framför där Nina satt, så hela min hals blev bortdomnad, det gjorde ont men kändes som ett tungt tryck i halsen. Så alla andra steg ur före mig och sen lade jag hande för min hals och gick ut ur bilen och där såg jag bara Nina ligga på marken. Klockan var ca. 03:30 när det hände.

 

Jag blev i större chock än mopedolyckan för några veckor sedan. Jag blev i panik på samma gång när jag såg Nina, men en vuxen hjälpte mig att lägga mig ner och pratade med mig för att lugna ner mig. Jag mådde ju bra förutom att jag inte kunde riktigt prata, halsstrupen tog lite stryk och i samband med att jag var så chockad så gick det inte att få fram nå ljud. Men fick mycket hjälp sen, så de ringde ambulansen. Nina hade svimmat av några/någon gång men hon klarade sig också bra. Victor och Robin såg jag på fötter, så för dem gick det också bra. 

 

Först for Nina med en ambulans och senare for jag med en. Jag var ju medveten om vad som hände hela tiden. De tog blodtryck, blodprov, blåstest, ännu fler blodprov och lade nå "droppar" av någon "saltlösning" i armen. Tog länge innan jag fick komma till sjukhuset men när jag väl var där och de hade kollat mig så mötte jag Nina så vi båda lyckades klara oss bra. Klockan var väl runt 6 tiden då (på morgonen/natten). Ingen av våra föräldrar kunde hämta oss så vi var tvugna att övernatta. Vi pratade en massa och fick en del skratt. Robin var också där så vi pratade med honom också. Sen först när klockan var 8 på morgonen somnade jag. 

 

Sov bara 2 timmar och sen kom de och väckte oss, hungriga var vi och våra telefoner var döda. Men vi fick sen en laddare att dela. En kirurg kom sedan först klockan 15:00 så vi kom oss hem klockan 16:00 ungefär. Vi hade jätte ont i armen efter dedär "dropparna" så jag tjatade ett x-antal gånger om att få ta bort den men nej en hel liter skulle ner i blodet.. Sen när den togs bort så gjorde det så ont och jag brukar vara van vid att se blod men denhär gången ville jag bara kräkas, och jag menar det..

 

Bilen som vi hade krockat med så hade någons mamma suttit i och jag vet inte hur det gick med henne, men får hoppas det gick bra. Poliserna har ringt hem och dragit sin version till mig. En sak jag blev riktigt arg över var att de blandade ihop mig och Nina. De sa att det var JAG som hade svimmat och haft huvudvärk, well that's not true..

 

Är i bra skick nu, förutom att mitt knä och min arm är uppsvälld men blir nog skola för min del imorgon. MEn vad kan man säga, tur i oturen, det här var andra gången, tredje gången gillt? Från och med nu kör jag på "säkerheten först".  Har väl alltid haft otur skulle jag säga men när såna här olyckor händer så nära varandra och jag kommer hem med några blåmärken bara... då är det ju bara tur i oturen. Men varför ska sånt här behöva hände om man ändå inte skadar sig. Min hals gör ju ont men jag ser det som ingenting. Kunde ha gått SÅ mycket värre. :)