Om du gör det rätta, så blir det aldrig fel.

2014



Det här var det sorgligaste som jag sett på länge. Alltså redan när videon började så visste jag ju vad som skulle hända. Jag började gråta direkt och grät som fan genom hela videon. Alltså ni har ingen aning om hur känslig jag är för mobbning! 
Vem fan kom på mobbning, vem uppfann det? Vem var den första människan som mobbade någon? Jag tål dig inte!
 
                        
 
Jag har ett par drömmål i mitt liv. Och jag hade inte närvårdar som ett drömmål. Som liten har jag alltid velat bli (som många andra), delfinskötare. Och när jag tänker efter så vill jag ännu bli det, jag älskar delfiner haha! Men jag har också i många år velat bli journalist! Som liten så gjorde jag småböcker till mina vänner, eller småhäften blev det ju till. Jag var och är fortfarande full av känslor som jag vill få ut. Men under den här korta tiden som jag gått till närvårdare har mycket öppnats, jag har blivit mycke mer känsligare för mobbning, jag blir otroligt lätt ledsen om något sånt är inblandat. Alla måste få ha ett gott självförtroende! Och jag klarade inte av att se min 3-åriga kusin göra en kullerbytta för jag är så rädd att något ska hända med nacken. Så jag skrek till som en tönt varje gång han gjorde det.
 
Men redan för många månader sedan så blev jag så himla ledsen när jag såg någon på stan med ex. en sjukdom. Jag tycker lätt synd om folk och vill kunna hjälpa dem! Så nu när jag går till närvårdare så har jag en större chans. Och jag har mina planer på mentala och missbrukarvård. 
 
Nu måste jag bara få skriva av mig men jag förstår att folk hör detta ofta men frågan är, förstår ni det?
Alla vet att mobbning är förbjudet, men ändå sker det. Överallt, hela tiden, varje dag, varje minut är en besvikelse. Det blir bara till mera våld. Vad vi måste göra är att föreställa oss hur det skulle vara om rollerna skulle vara ombytta. Då skulle du bli utstängd. Anledningen till att jag la upp denhär videon så är för att jag knappt kunde se den för jag bara grät, och jag undrar vad ni egentligen tycker om det här? Jag minns att jag satt i soffan i vardagsrummet hemma hos oss. Och jag läste en bok, jag gick i lågstadiet. Och där kom ett främmande ord upp "mobba". Jag visste inte vad det betydde så jag frågade mamma. Hon sa att det är när man aldrig låter en person vara med och leka. Och det är ju ETT exempel på mobbning, upprepning. Men jag minns att jag lät det sjunka in i huvudet och hoppades på att jag aldrig skulle få komma i kontakt med det ordet mera, jag hatade det så mycket. Det finns allt för mycket som jag och alla andra ångrar att vi gjort mot någon. Men vi förstod det inte då. Och nu kan jag inte tänka tillbaka på vissa saker utan att tårarna rinner.
 
Jag hoppas och jag tror att du kommer förstå dethär med mobbning någon dag om du tycker att jag pratar bullshit nu, för då begriper du inte hur allvarligt det är.
 
 
 
 
 








 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?